Artikeln är publicerad i fjärde Månväven

Tara

av Lens Setterwall

Tara är en gudinna som förekommer både i den hinduiska, tantriska och tibetansk buddistiska traditionen.

I den hinduiska formen skapas Tara när Sivas fru Sati blir arg på Siva. Siva och Sati har inte blivit bjudna till en tillställning som Satis far har. Satis far gillar inte Siva för han är en udda figur som håller sig utanför de sociala reglerna (en shaman kanske?). Sati blir förargad och vill förstöra tillställningen genom att ställa till en scen. Siva vill inte ge sitt stöd för detta utan tycker att Sati inte ska bry sig. Han själv tycker inte det är viktigt. Hon blir rasande på Siva som inte vill stödja henna och antar en fruktansvärd form och sedan multiplicerar sig själv till 10 former som kallas för Mahavidyas: Kali, Tara, Chinnamasta, Bhuvanesvari, Bagala, Dhumavati, Kamala, Matangi, Sodasi, och Bhairavi. När Siva ser detta förstår han att det inte är någon idé att säga emot henne och ger henne sin välsignelse att göra det hon vill.

Tara beskrivs som nästan identisk med Kali. Tara är mörk, hennes fot vilar på ett lik, hon har ett tigerskinn på sig och ett halsband med sårade huvuden. Hon har ett fruktansvärt skratt och håret är i en enda ihoptuvad fläta. Hon står på ett likbål och hon är gravid.

I en berättelse från den tibetanska traditionen får vi veta att en mycket vis person vid namn Avalokitesvara är på väg att nå nirvana. Alla varelser beklagar att han snart ska lämna dem. När han hör detta fäller han en tår av medkänsla (compassion). Den tåren blir Tara. Tara symboliserar här essensen av essensen av medlidande. I den tibetanska buddismen är hon medlidandets gudinna som räddar sina dyrkare från fara.

En annan historia berättar att hon är prinsessa till en kung som levde för flera tusen år sedan. Hon hyste stor medkänsla för andra varelser och var högt andligt utvecklad. Munkarna talade om för henne att hon, eftersom hon visat sådant stort andligt tålamod, kunde få möjligheten att förvandlas till man. (Inom den tibetanska buddhismen säger man att man bara kan nå upplysning i en mans kropp). Men Tara vill inte detta, hon vill fortsätta leva i en kvinnas kropp och tjäna andra tills alla varelser nått upplysning. En av de första feministerna kanske?

Tara är mycket omtyckt hos det tibetanska folket. Hon är deras drottning och moder. Hon tillbeds först och främst som en räddare när hennes anhängare behöver hjälp i nöd. Hon sägs ofta rädda de som kommit vilse i ogenomträngliga skogar, som håller på att förlisa i storm, som är under hot om förestående avrättning, eller som fångats i fängelse. Många av berättelserna om henne handlar om att rädda människor från dramatiska situationer när de är dödshotade. Hennes medlidande för levande varelser visar sig främst i hennes roll som en som lurar döden. Hennes huvudlöfte till sina tillbedjare är ett långt liv. Till skillnad från fertilitetsgudinnor är hon en gudinna som bevarar, skyddar och räddar liv. Den tantriska buddismens väg är en mödosam och svår väg och Tara tillför en viss ömhet. Hennes medlidande för alla levande varelser sägs vara större än en moders medlidande för sitt barn.

Oftast ses Tara som en ung kvinna, 16 år eller yngre. Här är hon lekfull, energisk och har humor. Hon har 7 ögon, de två vanliga + ett mellan ögonbrynen och ett i varje hand och fot. Dessa ögon visar på hennes stora förmåga att se allt lidande och rop på hjälp från människorna.

Hon har många olika former och kan också väckas i de skrämmande former som berättats om tidigare. I ”Hymnen till de 21 formerna av Tara”, hennes populäraste hymn, finns flera verser som riktar sig mot dessa mer skrämmande former. Tara Kurukulla är en speciellt skrämmande form av Tara. I denna hymn kan man läsa:
”Vördnad och hyllning till henne som står i en dansande pose överlägsen med rasande ilska, som har ett diadem med fem skallar, som bär ett tigerskinn. Jag hyllar den röda, bärande hennes bete, vars kropp är skrämmande, som är smyckad med de fem tecknen på vildhet, vars halsband består av 50 mänskliga huvuden, som är besegrare av Mara.”
Tara Kurukullas speciella krafter ligger i hennes förmåga att underkuva och förstöra onda andar och ens personliga fiender. I de ritualer som används för att väcka Tara Kurukulla skall den tillbedjande be Kurukulla komma och ta sin kropp i besittning. Det kräver en mycket väl förberedd kropp eftersom Tara Kurukullas kraft är mycket kraftfull. Den invigda klär sig i rött och sjunger gudinnans mantra tiotusen gånger. När hon känner att hon har gudinnan inom sig följer flera steg i ritualen som inte finns nämnda i text.

På ett ställe på nätet kan jag läsa att Tara dyrkas av de som är olyckligt kära för hennes förmåga att förhäxa män och kvinnor. Hon har en pilbåge gjord av blommor, och en pil med en blomma i spetsen, hon har en blomkrok och en blomsnara. Och vill man förhäxa en man visualiserar man att pilen med kroken tränger in i hans hjärta och vill man förhäxa en kvinna ska man visualisera att pilen med kroken tränger in i vagina (yoni). Hon är förförisk.

En annan form är Mahacinatara. Hon har ett halsband av huvuden runt halsen (på vissa ställen kan man läsa att huvudena är just avhuggna och blöder ymnigt). Hon är kort och har en utskjutande mage och hennes utseende är fruktansvärt. Hon är treögd, blåfärgad och hon skrattar fruktansvärt. Hon står på ett lik, hon är smyckad med ormar, har runda röda ögon, med ett tigerskynke runt höfterna. Hon är ung i full blom, är försedd med de 5 lyckobringande symbolerna, tungan hänger utanför munnen och hon har hundhuggtänder och bär ett svärd.

Som vi kan se dyrkas många former av Tara inom buddismen och hinduismen. Hon har väl som många gudinnor och gudar vuxit fram ur de känslor vi människor bär på och har då skapats för att hjälpa oss fram i livet tillsammans med varandra. Men jag tror den vanligaste bilden av Tara är den där hon är medlidandets gudinna. Gudinnan som vill tjäna världen i stor ödmjukhet och osjälviskhet tills alla varelser nått upplysning. Precis som en moder först vill att hennes barn har det bra innan hon själv förser sig med det hon behöver.

Källor:
David R. Kinsley Hindu Goddesses
samt internet