De symboler som gör att vi känner igen Artemis när hon avbildas i konsten eller i litteraturen är hennes heliga djur hjorten, pilbågen, kogret med pilarna och hunden.

Hjorten är helgad åt tvillingarna Artemis och Apollo. Pilbågen är både manlig och kvinnlig – manlig när den sänder iväg pilen och kvinnlig i formen av en månskära. Kogret är den mottagande kvinnliga principen och pilen den aktiva manliga. Pilar avskjutna från en båge representerar konsekvenserna av handlingar som inte kan återkallas eller upphävas. Hunden är följeslagare till alla jaktgudinnor och modergudinnor.

Artemis äger gåvan att kunna tämja vilda djur. Hon tillbringar sin tid utomhus bland Arkadiens berg tillsammans med sina jakthundar och uppvaktande jungfrur. Hon beskyddar naturen och de ännu ej vuxna djuren. Största delen av sin tid strövar hon fritt i skogarna. Det är vanligt att hon framställs som en okvinnlig gestalt.

I moderlivet delade hon rum med sin bror Apollo. Bägge är de ljusets barn. Medan solen tillhör Apollo, förknippas Artemis med månen och dess mjukare ljus som besitter kraften att förflytta vatten. Artemis är dygdig, denna egenskap är förbunden med månen. Artemis tar avstånd från familjeliv och kärleksaffärer för egen del. Hon är den gudinna i den grekiska mytologin som inte blir vuxen med de aspekter, möjligheter och krav som ställs på en kvinna som förlorat sin oskuld.

Artemis öde var att redan i moderlivet jagas runt jorden utan att modern Leto fann en plats när det var dags att föda de barn hon bar på. Under ytterligare nio månader led hon sedan av fruktansvärda födslovåndor. Detta var Heras sätt att straffa en rival på. Inte förrän de andra gudinnorna sände bud till Olympen och gjorde Eileithyia, barnsbördens gudinna, uppmärksam på vad som hände kunde Leto få hjälp. Artemis moder var gudinna, dotter till titaner och en av himlaguden Zeus kvinnor.

Unga kvinnor och kvinnor som föder står under Artemis beskydd. Hon förknippas även med äktenskapsritualen, som är en övergång från ett stadium till ett annat. I Grekland skänker fortfarande unga kvinnor, som står i begrepp att ingå äktenskap, henne sina käraste leksaker. Genom att offra föremål, som förknippas med barndomen, lämnar kvinnan denna bakom sig och axlar det ansvar som en gift kvinna ska bära. En symbolisk handling av detta slag förbereder kvinnan för äktenskapet och övergången mellan barn och vuxen. Men, den gifta kvinnan glömde inte bort att dyrka och ära Artemis. Artemis skyddade kvinnan under födelsearbetet och hon bestämde även den gravida kvinnans öde. För att blidka Artemis, offrades klädnader från kvinnor som dött i barnsäng.

De två syskonen hyste stor respekt och kärlek till sin mor. De var alltid snara att försvara hennes heder. Vid ett tillfälle straffade de en kvinna som hette Niobe mycket hårt. Denna hånade Leto och skröt om att hon själv var en mycket bättre mor än Leto eftersom hon hade 14 barn; sju döttrar och sju söner. Leto å sin sida hade bara en dotter och en son.

Under Trojanska kriget deltog Artemis, Leto och Apollo på trojanernas sida. Den grekiska flottan var på väg mot Troja för att befria den sköna Helena när man råkade ut för en envis motvind. En siare konstaterade att detta berodde på att kung Agamemnon, som anförde flottan, under en jakt skjutit en av Artemis favorithjortar. Siaren sade att gudinnan endast kunde blidkas genom att kungen offrade sin dotter Ifigenia. När så den unga kvinnan ligger på altaret och offerprästen höjer sin kniv griper Artemis in och byter ut henne mot en hjort. Senare finner vi Ifigenia som prästinna i ett av de tempel som helgats åt Artemis.

Kanske dessa legender visar på varför Artemis än i dag beskyddar flickor, unga kvinnor, kvinnor som är havande och kvinnor som föder. Dessa stadier i en kvinnas liv härrör alla till tiden före moderskapet.

Andra jaktgudinnor är den romerska Diana som mer hänger samman med månen än jakten, den nordiska jättedottern Skade och den slaviska Devana.

Andra mångudinnor är den colombianska Chia, den kinesiska Heng-O och den mexikanska Ix Chúp. Den keltiska Flidass färdas i en vagn dragen av hjortar.

Källor:
Bra Böckers Hexikon
Carabatea: Greek Mythology
Cooper: Symboler
Senior, Michael: Vem är vem i mytologin

© Randi Löfgren 2005