Ekonomijournalisten Andreas Cervenkas Girig-Sverige är en ambitiös bok – på mindre än 200 sidor försöker Cervenka förklara hur Sveriges ekonomiska system förändrats i grunden de senaste decennierna – och vilka effekter det fått på det svenska samhället. I boken visar författaren hur en rad politiska beslut och avregleringar skapat förutsättningarna för en liten mängd svenskar att skapa sig enorma förmögenheter samtidigt som stora delar av befolkningen halkar efter ekonomiskt. Bilden av utvecklingen är mörk: klyftorna blir allt större samtidigt som vanligt folks marginaler blir allt mindre och risken för att en ny ekonomisk krasch väntar runt hörnet ökar. Samtidigt finns det en viss hoppfullhet, Cervenka är noggrann med att påpeka att vi ännu kan vända utvecklingen.
Cervenka menar att den svenska ekonomin de senaste tjugo-trettio åren förändrats i grunden, och att det i huvudsak skett utan att det väckt särskilt mycket debatt. Genom en rad politiska beslut – från både borgerliga och socialdemokratiska regeringar – har grundförutsättningarna förändrats. Förändringarna har skett i samklang med en rad beslut från den svenska Riksbanken, beslut som trots att de fått mycket stora konsekvenser debatterats väldigt lite. Överlag har många av förändringarna framställts som rent byråkratiska beslut – som ekonomipolitiska teknikaliteter – och därför undgått både granskning och allmän debatt.
Dessa politiska beslut har tillsammans skapat ett system där de med stora tillgångar fått enorma fördelar. Möjligheten att bli rik på att äga fastigheter eller aktier har aldrig tidigare varit lika stor i Sverige. En rad skatter för ägande har sänkts eller helt försvunnit, samtidigt som skatten på arbete har varit fortsatt hög. På så sätt har resurserna i det svenska samhället flyttats från de som arbetar till de som tjänar pengar på ägande. Det här är samtidigt en förflyttning av pengar från de som har minst till de som har mest. Det är nämligen en väldigt liten, och väldigt rik, del av befolkningen som framförallt tjänar pengar på sina tillgångar. Med ett undantag – även människor från medelklassen har kunnat tjäna stora pengar på att äga sin bostad. Men för de allra flesta har det i så fall rört sig om en enskild affär, oftast en enda under hela livet. Endast de mycket rika har råd att ägna sig åt ständiga bostadsaffärer.
Den svenska bostadsmarknaden har sedan 90-talet utvecklats på ett aldrig tidigare skådat sätt, med en över sikt bisarr ökning av priserna. Till stor del har det kunnat ske på grund av att Riksbanken hållt räntorna nere och att det funnits extremt goda möjligheter för vanliga människor att ta mycket stora lån. Situationen har lett till att en liten mängd människor kunnat göra grova pengar på bostadsmarknaden. Samtidigt har en stor del av svenskarna helt hållts ute från den delen av bostadsmarknaden – för de med minst inkomster har möjligheterna att skaffa ett eget boende varit mycket små. På så sätt har den svenska bostadsmarknaden blivit allt mer segregerad.
En annan effekt av den extrema situationen på bostadsmarknaden är att en mycket stor del av svenskarna nu har väldigt stora skulder. Så länge ekonomin går hyfsat bra behöver det inte vara ett problem, men vid en ekonomisk nedgång skulle det kunna få katastrofala effekter. Inte bara för de enskilda, som då riskerar att hamna i en situation där avgifterna på bolånen är omöjliga att betala, utan också för samhället i stort. Ett tydligt exempel på det är den kris som 2007 utlöstes av att vanliga amerikaner inte längre kunde betala sina bostadslån. Den från en början amerikanska krisen blev så djup att den fick effekter långt utanför USA.
Enligt Girig-Sverige visar bostadsmarknaden mycket tydliga tecken på att vara det som vi brukar kalla en bubbla, och om den spricker kan det leda till en svår ekonomisk kris. För den som oroar sig för en ekonomisk krasch finns mycket att oroa sig för, enligt Cervenka. Författaren menar att utvecklingen i Sverige lett till en ökad instabilitet, och att en ekonomisk krasch kan vara på väg om vi inte vänder utvecklingen. Bland annat pekar han på att omfattande avregleringar lett till att det finns allt mindre som skyddar ekonomin från att svänga kraftigt. Ett annat tecken är att de ekonomiska klyftorna ökat kraftigt i Sverige, något som ofta sker innan ekonomiska krascher.
Att de ekonomiska klyftorna ökat kraftigt i Sverige kan också få konsekvenser på annat än ekonomin, enligt Cervenka. Ökande klyftor och ekonomisk otrygghet är en grogrund för farlig politisk populism, till exempel kan Donald Trumps framgångar i USA enligt många forskare kopplas till förändringar i den amerikanska ekonomin. Liknande exempel finns över hela världen, både idag och från tidigare tillfällen i historien med stor ekonomisk oro. Även i Sverige har vi de senaste åren sett farliga populistiska rörelser skörda framgångar.
Girig-Sverige beskriver en väldigt oroande utveckling, men gör det samtidigt klart att denna utveckling inte är satt i sten. Om den politiska viljan finns kan utvecklingen brytas, men det kräver politiker som vågar ta impopulära och långsiktiga beslut. Själv tänker jag att politikerna inte kommer våga ta de besluten av sig själva, utan enbart kommer göra det om det finns ett tryck från väljarna. Och det är just detta som gör Girig-Sverige till en så viktig bok: den utveckling som boken varnar för kan fortfarande brytas, så länge som tillräckligt många av oss vanliga medborgare säger ifrån.
Felix Lindén är en Stockholmsbaserad journalist och mångsysslande kulturarbetare.