Den ekonomiska enfalden ­förgör mångfalden

Det är hög tid för oss människor att förstå att vårt fokus på ekonomisk vinning inte fungerar. Vi måste sluta profitera på djur och natur och lära oss vad som är viktigt i livet, samspelet med Moder Jord!
Pengar är ett mänskligt påfund som inte hör hemma i naturen. Det är pengar som skapar obalanser som avundsjuka, psykisk ohälsa, hierarki, krig, makt och många andra samhällsproblem. Förutom alla obalanser och sjukdomar som vi drar på oss själva, skapar vi också total oreda i naturen. Detta gör vi genom att ”lägga oss i” saker som vi tror oss ha med att göra, för att djur och natur ”tar över” det vi upplever är vårt att äga, bara för att vi betalat för det.
Vi förslavar djur genom att sätta dem i burar och inhägnader till vår beskådning både i djurparker, som turistattraktioner och på cirkus. Vi använder djur i plågsamma tester för kemiska preparat som vi människor antingen ska stoppa i oss eller smörja in oss med! Vi sätter upp gigantiska djurfabriker där djuren misshandlas och trängs ihop på det grymmaste vis, för att sedan tvingas upp på transporter till avrättningsplatser, där de, ibland på löpande band, dödas inför ögonen på de andra. Ofta dödas de med fruktansvärda metoder! För att vi ska äta dem!
Alla individer har rätt till sitt liv, ALLA! Djuren har precis lika mycket tankar och känslor (om inte mer) som vi människor har. Det enda vi behöver göra är att sätta oss in i deras situation, ”byta hamn” med de djur vi förslavar och utnyttjar för att förstå vad vi gör och vad de känner.
Inte nog med att vi hänger oss åt denna makabra djurhållning, vi låter inte de vilda djuren heller vara ifred. Vi skjuter predatorerna och stör därmed ut den naturliga balansen i faunan. Sedan påstår vi att det är vi som måste ”hålla efter” predatorernas byten för att de ger sig på plantor och grödor som människan placerar ut i naturen.
Det kortsiktiga tänkandets tid är förbi, vi behöver istället tänka ”vad blir konsekvenserna av mitt agerande”.
Det finns mycket var och en av oss kan göra för att förändra. Tex skriva till makthavare och protestera mot hur de hanterar djur och natur, handla gårdskött som är slaktat och styckat på den gård djuren levt på, ta ansvar för den plats vi själva lever på med respekt och vördnad för den natur och de djur som finns omkring oss osv.
Djurrättsalliansen är en av de ideella djurrättsorganisationer som jag följer på sociala medier. Den bildades 2005 och arbetar för ett samhälle som visar hänsyn, empati och respekt för ALLA djur.
Deras ideologi är väldigt enkel, djur och natur känner och tänker - och precis som människan kan djuren känna smärta och glädje. Deras vision är ett samhälle utan djurförtryck och utnyttjande av djuren. Deras strävan är att ersätta djurförsök med djurfria modeller, avskaffande av pälsindustrin, en vegansk livsmedelsproduktion och att underhållning inte sker på djurs bekostnad.
De dokumenterar bland annat svenska grisfabriker, minkfarmer, hönserier, mjölkgårdar, kycklingfabriker och fiskodlingar. Där har de arbetat undercover för att få ut bilder och filmer på hur hanteringen av olika djur går till och de har också arbetar på olika slakterier för att kunna visa allmänheten hur avlivningen av djuren går till.
De öppnade upp ögonen på svenska folket 2009, då de visade grisarnas tillvaro på över 100 grisfabriker i Sverige. Den så kallade Grisskandalen.
Min känsla är att den energi som skapas i hanteringen av djuren överförs till människor som äter köttet. Borde inte den insikten om något få människor att förstå att vi behöver förändra vår syn på köttindustrin? Även om djurens välmående borde vara skäl nog.
Djurrättsalliansen avslöjade hur kalkonerna på Ingelsta kalkon har det, ett företag som som säger sig sätta etik och djuromsorg i främsta rummet. Djurrättsalliansens bilder och filmer avslöjar istället skadade, sjuka och döda fåglar i smuts och trängsel. Är det djuromsorg och etik?

ho%CC%88nor2
Fabrikshöns. Foto: Djurrättsalliansen

De har även gjort granskningar av slakterierna i Sverige och där avslöjat att nio av tio slakterier har brutit mot djurskyddslagen på ett eller annat vis. De har bland annat sett att djur varit vid medvetande när deras halsar skurits av, att anställda inte haft den kompetens som krävs för hanteringen av djuren och att djur fått elchocker på väg mot sin död. Dessutom har undersökningen visat att 18% av Sveriges slakterier aldrig kontrollerats av länsstyrelsen.
När folk från Djurrättsalliansen försökt granska hur stor del av de svenska slakterierna som bryter mot djurskyddslagen har länsstyrelserna valt att maskera, eller stryka stora delar av de utlämnade handlingarna. Med andra ord sätter länsstyrelsen uppenbarligen slakteriernas intressen före djuren genom att mörka de lagbrott som myndigheten funnit.
Genom sina undersökningar har de även kommit i kontakt med det största äggkläckeriet i Sverige. Företaget levererar 50% av alla värphönor till den svenska äggindustrin. Under 2016-18 besökte Djurrättsalliansen flera av företagets djurstallar för att dokumentera hanteringen av kycklingarna innan de skickas ut till äggproducenterna runt om i Sverige. Märk väl att detta företag levererar djur både till frigående-, bur-, och KRAV-produktion.
Företaget håller avelsdjuren, tupparna och hönorna i avelsstall för att producera befruktade ägg. Ca hälften av äggen är tuppkycklingar som dödas direkt efter kläckning. Det rör sig om ca 15000 tuppkycklingar om dagen! Hönskycklingarna föds upp tills de blir könsmogna på så kallade unghönsuppfödningar. Företaget kläcker fram ca 4 miljoner hönskycklingar varje år. Runt en miljon av dem exporteras till Baltikum när de bara är en dag gamla.
”Dokumentationen visar avelsdjur utan fjädrar och kycklingar instängda i brukar där de tvingas kliva över sina döda syskon. Sjuka, skadade och döende djur som bara lämnats. Den här branschen bryr sig bara om att tjäna pengar och struntar helt i djuren. Det syns väldigt tydligt när vi kliver in och bevittnar djurens situation!” säger Malin Gustafsson, Djurrättsalliansen.

ho%CC%88nor2
Fabrikshöns. Foto: Djurrättsalliansen

Vi kan också läsa hos andra djurrättsaktivister om att det är ca 9 miljoner hönor som hålls i den industriella äggproduktionen i Sverige. Där hönorna påverkas (genom avel och artificiellt ljus) att värpa ett ägg om dagen, året runt. I normala fall vilar de flesta hönor under 3-4 månader om året, då de ruggar eller ruvar.
Efter ett och ett halvt år anses de inte längre lönsamma i produktionen varför de transporteras till ett slakteri för att dödas. I samband med dessa transporter dör upp emot 10000 hönor årligen, pga skador eller bristfällig ventilation på transporterna.
De hönor som kommer fram till slakteriet bedövas med antingen el eller gas. När man använder elbedövning hänger man upp hönorna i benen vid fullt medvetande och doppar sedan ned huvudena i strömförande vattenbad. Därefter skärs halsen upp.
En del hönor dödas genom att gasas ihjäl på djurfarmerna, en fruktansvärd metod då det tar över en timme att gasfylla stallet, vilket innebär att hönorna långsamt kvävs till döds.
Exakt samma metod används även vid de flesta KRAVmärkta hönsfarmerna.
Det här är endast en liten liten del av alla hemskheter som drabbar de djur som hålls i fångenskap för att vi människor antingen ska äta dem, göra kläder av dem, använda dem vid tester av de mediciner eller kosmetiska preparat som människan använder eller för att vi ska beskåda dem på betryggande avstånd bakom galler eller glas.

h%C3%B6norUllaHS h%C3%B6norUllaInne
foto Ulla Fagerås

Eftersom jag själv har höns och tuppar är det hanteringen av den makabra ägg och kycklingproduktionen jag främst skrivit om i den här artikeln. Det finns självklart hur mycket som helst att göra för grisar, kor/kalvar, kalkoner och alla andra djur som människan håller som levande industrier också.
Min känsla är att vi kan göra en gemensam sak i att inte tolerera denna hantering av djuren. Prata om det utifrån våra egna tankar och funderingar! Hjälpas åt genom att stödja de djurrättsorganisationer som finns och agera utifrån mottot ”som jag själv vill bli behandlad, behandlar jag också andra”!

Källor: Djurrättsalliansen och Djurens rätt

Ulla Fagerås är reikilärare, healer på shamansk grund, klangmassör och regressionsterapeut.