I The Dawn Of Everything presenteras en radikal nytolkning av mänsklighetens tidiga historia. Med hjälp av nya upptäcker inom området visar författarna, antropologen David Graeber och arkeologen David Wengrow, att mycket av det vi trott oss veta om tidiga mänsklig samhällen inte stämmer. Författarna visar hur tidigare historieskrivning varit både förenklad och missvisande, och att den bild som forskningen nu ger är betydligt mer komplex och mångfacetterad.
Boken tar avstamp i sin kritik av det som brukar kallas den evolutionära samhällsteorin, det vill säga idén att det samhälle som vi lever i idag är resultatet av en evolutionär process där mänskligheten rört sig från steg till steg som på en trappa. Enligt teorin befinner sig mänskligheten först på ett steg där alla är jägare och samlare för att sedan bli jordbrukare, och så vidare. Hela tiden rör sig mänskligheten uppåt längs trappan i takt med de teknologiska framstegen för att till sist hamna i något som liknar den västerländska civilisationen (som antas vara det naturliga slutsteget). Genom boken visar författarna hur denna idé bygger på en mängd felaktiga antaganden, och visar på en mänsklig historia som är betydligt mer varierad än vad som passar in i den enkla evolutionära mallen.
Den evolutionära samhällsteorin utgår ifrån att hur samhällen organiseras enkelt kan förklaras med dess produktionsförhållanden och teknologiska nivå. Modellen utgår därför ifrån att alla jägar- och samlarsamhällen kommer vara i grunden lika, precis som att alla tidiga jordbrukssamhällen kommer vara i grunden lika, och så vidare. Författarna menar att detta synsätt helt enkelt inte går ihop med den moderna forskningen och visar på en mängd samhällen som haft samma sorts produktionsförhållanden men radikalt skilda samhällssystem. Exemplen visar hur samhällen som ansetts ligga på samma evolutionära nivå har varit allt från extremt toppstyrda till relativt demokratiska, allt ifrån organiserade slavsamhällen till samhällen med stor personlig frihet för invånarna.
Exemplen visar också att den enkla rörelsen från steg till steg i många fall inte heller stämmer. Författarna visar hur övergången från jägare och samlare till jordbruk är en betydligt mer invecklad affär än vad man tidigare antagit. Bland annat finns det flera samhällen som börjat nyttja jordbruk men som sedan återgått till jagande och samlande. Det finns också en mängd exempel på samhällen som enbart blivit jordbrukare till en liten del och vars fokus fortsatt ligga på jakt och samlande. Exemplen visar att en mängd samhällen valt att inte förlita sig på den relativt enkla och säkra mattillgång som jordbruk innebär trots att man känt till teknologin. Enligt författarna kan en förklaring till det vara att man helt enkelt inte velat organisera sitt samhälle kring jordbruk och därför valt bort det.
Just detta med människors val är en grundläggande poäng som boken gör. Författarna menar att man inte kan förstå varför olika samhällen organiserats som de gjort om man helt bortser från människors möjligheter att medvetet välja och skapa olika sorters samhällen. När man för-klarar historiska samhällen som helt formade av teknologisk nivå så ser man inte dess invånare som fullt ut mänskliga. Det här synsättet gör den evolutionära modellen väldigt politiskt problematisk. Om alla samhällen egentligen formas av dess utvecklingsnivå innebär det att även vårt eget samhälle formats på det sättet – och att det egentligen inte finns något sätt för oss att förändra samhället. På så vis målar modellen upp en bild av världen där vi alla är historiens fångar.
I The Dawn Of Everything gör författarna en poäng av att visa att det under historien funnits ett myller av radikalt olika sätt att organisera mänskliga samhällen, med långt mer variation än vad som syns i traditionell historieskrivning. Författarna menar att det sätt som historien brukar presenteras på gör att vi får en felaktig och begränsad bild av vilka sorts samhällen som funnits – något som begränsar vår syn på vilka samhällen som kan finnas. Om historien presenteras som att alla större samhällsstrukturer bygger på makt och dominans så blir det lätt för oss att anta att det är något naturligt. Boken visar hur forskningen istället visar att det funnits mängder av olika samhällsstrukturer, vissa byggda på toppstyrd makt och dominans, andra med fokus på folkinflytande och personlig frihet. Författarna menar att man i tidigare historisk forskning gärna velat se tydliga toppstyrda maktstrukturer, helt enkelt därför att det varit det man förväntat sig ur ett europeiskt perspektiv. Det eurocentriska perspektivet har också gjort att man inte velat erkänna historiska samhällens demokratiska inslag eftersom man utgått ifrån att demokrati är en europeisk uppfinning.
De politiska poänger som David Graeber och David Wengrow gör i The Dawn of Everything är alltid intressanta. I en tid som denna – när det blir allt tydligare att vårt nuvarande samhälle är ohållbart – väcker boken viktiga frågor. Samtidigt är den förnyade bilden av den tidiga mänskliga historien fascinerande i sig självt. För den som är intresserad av den här sortens historia är det en fantastisk läsning med ständigt nya insikter och aha-upplevelser, en bok som trots det akademiska anslaget är ett rent nöje att läsa.