Artikeln är ursprungligen publicerad i fjortonde Månväven

Circe sluter cirkeln

av Hannah Gruffman

Hon kom till mig genom regnet omgiven av klockor. Inte helt glasklar, men tydlig när jag fått fundera en stund. Sen har hon följt mig, vilat hos mig och blivit en alltmer mångfacetterad gudinna, även om hon har ett tydligt uppdrag och nu visar de aspekter som var menade.

Circe, gudinnnan vars namn syftar på cirkel. Cirkeln som för saker till sitt slut för att sedan börja om igen. Det är också Circe som står bakom ordet kyrka (vilket tydliggörs genom tyskans kirche). Circe, som gömmer sin trolldomskraft i till synes vardagliga hushållsgöromål. Hon ses sitta sjungandes vid sin vävstol, men väven hon väver är människornas öde. Hennes mor är av oceaniderna, Perse och hennes far Helios, solens gud. Hon utgör en kombination av vatten och hetta genom sitt ursprung.
Enligt myten som beskrivs av Homeros bjuder gudinnan Circe in Odysseus män på middag när de besöker hennes ö, för att sedan förvandla dem till grisar. Odysseus lyckas själv skydda sig mot hennes trolldom och efter att ha fått ett löfte från henne att inte göra honom illa stannar han kvar och hon skaffar sig tre söner med honom.

En av Circes gudagåvor är den stora trolldomskraften, hon är känd för sin kunskap om verkan hos olika växter och örter. Hon förvandlar människor till djur och hennes sällskap på ön där hon bor är bland annat lejon och hundar som går uppresta på bakbenen. Misstanken är stor att det egentligen är människor hon utövat sin trolldom över. Den stora kärlek till människor som andra gudinnor visar finns inte hos Circe. Däremot vet hon att utnyttja sin kvinnliga charm mot män.
Den kvinna som följer Circe är medveten om sin ambivalenta natur. Den persona hon presenterar inför andra är en som på ett högst relevant sätt tar del av verklighet och samhälle, den sida som släpper sin ­sexuella kraft fri och helt bortser från förväntade konventioner. Någon säger att det var hennes förföriska trollkonster som fick Odysseus att förälska sig i henne, men det kanske var hennes styrka och frihet som ­lockade honom mer än hennes farliga makt. Man får påminna sig om att de gemensamt fick tre barn och alltså hade ett tämligen långt familjeliv tillsammans. Det var inte så att hon, genom sina konster, lurade till sig hans kärlek och kropp endast för en natt.
En av de saker Circe kan lära oss idag är att låta det vilda inom oss komma till ytan genom vår sexualitet. Den civiliserade världen har i många fall stängt av oss från våra inre källor till livet. Hon kan lära oss att bryta banden mellan konvention och instinkt och därigenom nå ett mer rikt och tillfredsställande liv. Hennes relationer är frukten av hennes instinkt och hon tvekar inte att öppna sitt hjärta för de känslor som uppstår i kontakt med andra. I den kontext vi lever i idag har vi många gånger omöjliggjort en sådan reaktion. Vi får kämpa för att komma tillbaka till våra inre rötter, om vi blir medvetna om att konventionerna mer än instinkten styr över oss.
När jag funderar över Circe och hennes excentriska sidor och hennes gåvor till oss att tillvarata, hör jag också en sång som plötsligt får en djupare innebörd och en mer angelägen uppmaning. Det är “I want to break free” av Queen som inte vill släppa taget, med en uppmaning och en utmaning att slå oss fria från de konventioner som hämmar oss. Om vi istället låter vår instinkt vara vår guide i det vi gör, växer vi och skapar en cirkel omkring oss som omsluter en allt större del av vår verklighet och vårt medvetande. En cirkel som tar form och blir en stark röst även till andra.

Sexuella konventioner har en extra stark påverkan på våra liv eftersom de många gånger är underförstådda och sällan diskuterade. De dikterar våra liv i skymundan utan egentlig möjlighet för oss att dra fram dem för att syna dem i ljuset. Med Circes stöd kan vi börja en frigörelse på det individuella planet för att föra den facklan ut i världen. Circe är öppen. Cirkeln är sluten.

Källor:
Manuela Dunn Mascetti The Song of Eve Fireside Simon & Schuster Inc1990,
ISBN 0-671-68890-1
Wikipedia
John Richard Deacon, I want to break free, från albumet The Works 1984 EMI
Michael Senior Vem är vem i mytologin?, Rabén Prisma 1995 ISBN 91-518-2862-6