David R. Kinsley Hindu Goddesses. Visions of the Divine Feminine in the Hindu Religious Tradition University of California Press Berkeley and Los Angeles, California

Jag brukar ha svårt för böcker om det Feminina skrivna av män. Eftersom jag ofta upplever att de inte riktigt förstått det Feminina i sin djupaste aspekt. Dels kan jag känna lite av det i den här boken också, men han har lyckats mycket bra med att beskriva de hinduiska gudinnorna och också låtit historien och kraften av Gudinnan, Modern, Jorden lysa fram på flera ställen. Han håller en objektiv syn och söker rötterna före det vediska och hinduiska systemen. Som vanligt när man söker innan det system som för tillfället är det vedertagna, är spåren svåra att finna och det är många antaganden, men tydligt skiner den ursprungliga Moder Jord-kraften igenom.

Boken börjar med att ta upp gudinnor allmänt i den vediska litteraturen. Där blir slutsatsen att de gudinnor som nämns där inte kan mäta sig med gudarna. De är gudarnas underordnade.
Sedan fortsätter boken med att beskriva gudinnor som Sri-Laksmi, Parvati, Sarasvati, Sita, Radha, Durga och Kali. I varje kapitel tillägnade dessa gudinnor försöker han spåra tiden innan den vediska och hinduiska och då kan vi höra och förstå att dessa gudinnor innan de blev gudarnas följeslagerskor eller tämjda av gudarna, kraft och makt. De var självständiga och starka. De flesta av dem har på ett eller annat vis senare blivit gudarnas följeslagerskor. För att en vild gudinna ska kunna verka på ett gynnsamt sätt måste hon tämjas, och det görs hon i myterna av en gud. Antingen genom att giftas med guden eller som Kali när hon dansar extasens dans och världen håller på att jämnas med marken och hon tappat begreppen och glömmer bort världen och människorna. Då kommer Shiva och lugnar henne. Han är den enda som kan lugna henne enligt den vedertagna myten. Men hur är det egentligen?

Bygudinnor är vanliga i Indien och de som man dyrkar mest. Varje by eller stad har sin egen gudinna och hon tillägnas många festivaler och tillbedjan. Varje hem har en gudinna som de tillber och det är oftast samma som bygudinnan. Dessa bygudinnor andas historia. Gammal ursprunglig historia och det är väldig roligt att läsa just det här kapitlet. Eftersom jag då kan förstå hur Gudinnan, trots försök till att skuffas undan, gömmas och glömmas bort

ändå lever kvar i kvinnors hjärtan. Och genom den dagliga tillbedjan finns kvar till efterlevande.

I Indien dyrkas själva landet som en gudinna, som en Moder som när och ger av sig själv till sina barn. Själva jorden är en gudinna. En historia om Sati, som var Shivas första fru innan Parvati, är att när hon dog, vilket var en egen vald död, så sörjde Shiva henne så mycket så han glömde av sina plikter som gud (medvetandet i världen). Han satt och sörjde över hennes döda kropp och glömde allt annat. För att rädda världen tog Vishnu en del i taget av Satis kropp och slängde ut över landet. Så över hela Indien kan du hitta de olika delarna av Satis kropp. Landet i sig är hennes kropp. Och där hennes Yoni – sköte hamnade är en av de heligaste platserna i Indien.

Under en tid har en fråga figurerat i mina tankar. Hur det kan komma sig att ett land som har en så genomgripande gudinnedyrkan som Indien har, också samtidigt förtrycker kvinnan. Den här boken ger mig en del av svaret på den frågan.

Boken är på engelska och språket är rent och enkelt att förstå.

Jag rekommenderar boken både för de som vill förstå hur en gudinnedyrkande kultur också kan vara patriarkal och kvinnoförtryckande men också för dig som vill veta mer om dessa gudinnor och känna urkraften andas genom raderna. Den är inspirerande och ibland nedslående. Men en bok som väcker tankar som kan vara viktiga idag när vi arbetar för att lyfta fram gudinnan och Moder Jord.